Nils Otto Baumgardt

Namn vid födseln Baumgardt, Nils Otto
Kön man
Ålder vid död 60 år, 2 månader, 6 dagar

Händelser

Händelse Datum Plats Beskrivning Notiser Källor
Födelse 1878-08-29 Linköping, Östergötland, Sverige  
 
Död 1938-11-04 Linköping, Östergötland, Sverige  
 
Begravning   Linköping, Östergötland, Sverige  
 

Föräldrar

Släktskap till huvudperson Namn Släktskap inom familjen (om ej genom födsel)
Far Johan Otto Baumgardt
Mor Christina Nestor
         Nils Otto Baumgardt
    Bror     Jonas Edvard Baumgardt
    Bror     Per Magnus Baumgardt

Familjer

    Familjy om Nils Otto Baumgardt och Maria Christina Juliana (Nana) Dam
Gift Maka Maria Christina Juliana (Nana) Dam
   
Händelse Datum Plats Beskrivning Notiser Källor
Giftermål 1906-11-22 Boda, Ålem, Kalmar län  
 
  Barn
  1. Nils Otto Adolf Dam Baumgardt
  2. Greta Juliana Dam Baumgardt
  3. Stig Nils Adolf Dam Baumgardt
  4. Nils Gösta Dam Baumgardt

Media

Berättelse

Morfars Far Nils Otto Baumgardt

Hans son, min Morfar Nils Baumgardt, har skrivit följande redogörelse om sin far:

"Far avslutade sin första skolutbildning sedan han genomgått IV realskoleklassen vid Linköpings högre allmänna läroverk läsåret 1893/94. Därefter började han studera vid Linköpings organistskola, Hans examensbetyg från denna skola är dagtecknat den 30 maj 1896. Det är undertecknat av Fr. Thorselius. Enligt en anteckning under hans namn var han "Director Musices, af Kongl. Musikal. Åkad. förordnad föreståndare för härv. organistskola". Betyget upptar fyra ämnen med följande vitsord:
i orgelspelning med beröm godkänd
i pianospelning med beröm godkänd
harmonilära godkänd
i orgelns stämning och skötsel godkänd

Examinationen skulle enligt gällande regler ske inför tre personer, av vilka Musikaliska Akademin utsåg två och domkapitlet en. Den av domkapitlet utsedde var i detta fall biskopen Carl Vilhelm Charleville, och han har på betyget egenhändigt tecknat bevis, att han sett betyget och sålunda kunde vitsorda dess riktighet.

Far genomgick sedan det fyraåriga folkskollärarseminariet i Linköping. Enligt bestämmelser, som utfärdats 1882 och 1894 kunde organist- och kantorsbefattning förenas med skollärartjänst. Far fick i sitt avgångsbetyg från seminariet den 7 juni 1900 i musik vitsordet "Berömlig", alltså stort A, och i sång vitsordet "Med nöje godkänd", alltså Ba. Även i övrigt blev han godkänd i sin examen, men vitsorden i övriga ämnen kunde inte på långt när mäta sig med vitsordet i musik. Det är tydligt, att Far hade specialbegåvning för musik.

Far var sedan i varje fall under första halvåret 1901 folkskollärare samt organist och kantor i socknarna Stenåsa och Hulterstad vid Ölands östkust. Enligt ett betyg, dagtecknat den 16 juni 1901 och utfärdat av kyrkoherden i Stenåsa Otto W. Wulff, hade "Herr Nils Baumgardt från Linköping" skött organist- och kantorstjänsterna i Stenåsa församling under förra hälften av 1901 och han fick det vitsordet, att han med mycken skicklighet och ordentlighet fullgjort sina åligganden, vadan han till det bästa rekommenderades. Något annat tjänstgöringsbetyg har jag inte haft tillgång till. Men av vad Far själv berättat har jag fått den uppfattningen, att han tjänstgjort i de nyssnämnda socknarna på Öland inte endast första halvåret 1901. Det måste ha varit genom tjänstgöring på Öland eller på Kalmar läns fastland som Far fick tillfälle träffa Mor för första gången och då vid ett kalas i sjökaptenen Johan Gustaf Petterssons hus vid torget i Pataholm.

Ur Johan Otto Baumgardts räkenskaper för åren 1895-1903 kan här antecknas följande: Sonen Nisse fick den 27 dec 1900 ur sin fars kassa 55 kr för resa till Öland, uppenbarligen för att han skulle kunna tillträda den förutnämnda anställningen i Stenåsa och Hulterstad. Den 30 dec. 1901 fick han ut ett belopp för "resan till Bladåker", en socken i Uppland, belägen 4 mil östnordöst om Uppsala. Det måste då ha varit fråga om ett förordnande av samma slag som det på Öland. (enligt Svensk Läraretidning den 2 januari 1902 hade N. Baumgardt i Linköping valts till folkskollärare, klockare och organist i Bladåker, Joakims anm.) Den 15 juli 1903 fick han av fadern 60 kronor "för resa" utan att det anges vart han skulle resa eller vad syftet med resan var. Det kan då ha varit fråga om resa för ett vikariat som organist och kantor.

Jag har anledning tro, att Far inte trivdes så bra med läraryrket och att Farfar gärna såg, att Far i stället ägnade sig åt pianoföretaget och där ställde sitt musikkunnande till förfogande. Farfar var inte heller så ung längre. Han fyllde 60 år 1902 och det behövdes någon, som tog över efter honom. Sådana synpunkter och andra ekonomiska överväganden torde ha legat till grund för Fars beslut att överge lärarbanan för att i stället bli pianofabrikör. Hur länge Far fortsatte som lärare har jag inte några säkra belägg för. Men en intressant omständighet får man fram av församlingsböckerna. De visar nämligen, att han - i motsats till Farbror Jonas, som under drygt fem år var kyrkskriven i Stockholm såsom e. o. kammarskrivare - aldrig var skriven i någon annan församling än Linköpings domkyrkoförsamling. Detta måste betyda, att Far hade endast relativt korta förordnanden på andra orter och tidvis vistades i Linköping där han kunde ta förordnanden som lärare eller organist eller hjälpa Farfar med skötseln av pianoföretaget. En uppgift om när Far och Farbror Jonas blev slutligt knutna till pianofirman finns i en bok med titeln "Sveriges äldsta företag" som tryckts 1923 hos Historiska förlaget, Stockholm, och som redigerats av fil. doktorn Carl Forsstrand. På sid. 56 i boken anges, att firmans innehavare J.O.Baumgardt i firman upptagit år 1905 sonen Nils och år 1909 sonen Jonas. Uppgifterna i den delen måste ha lämnats av Far och Farbror Jonas själva och måste därför godtagas. I den mån uppgifterna strider mot uppgifter i församlingsböckerna torde den bristande överensstämmelsen bero på en eftersläpning av anteckningar i dessa böcker om skedda ändringar.

Från Farfars död 1912 drev sedan Far och Farbror Jonas gemensamt pianoföretaget så länge Far levde. Han avled 4 nov. 1938. I företaget blev Fars musikkunnande av särskilt stor betydelse när det gällde att bedöma pianon och kontrollera tillverkningen samt vid försäljning av instrument i butiken vid Apotekaregatan. Det måste också ha varit betydelsefullt för företaget, att en av dess chefer blev känd som en god pianist."

Attribut

Typ Värde Notiser Källor
Beskrivning  
 

Antavla

  1. Johan Otto Baumgardt
    1. Christina Nestor
      1. Nils Otto Baumgardt
        1. Maria Christina Juliana (Nana) Dam
          1. Nils Otto Adolf Dam Baumgardt
          2. Greta Juliana Dam Baumgardt
          3. Stig Nils Adolf Dam Baumgardt
          4. Nils Gösta Dam Baumgardt
      2. Jonas Edvard Baumgardt
      3. Per Magnus Baumgardt

Anor